"Berg-och-dalbanan tar en paus"

Bild till nyheten "Berg-och-dalbanan tar en paus"
Säsongen är över och i vanlig ordning är det väl först ungefär nu, en dryg vecka efter den sista matchen, man på allvar faktiskt samlat sig och klivit ur den där känslomässiga berg-och-dalbanan man levt i sedan den första avsparken på Emirates i augusti förra året. Skönt för stunden. Men vi vet alla att tristessen snart tränger sig på.

Även om Silly Season redan sparkat ner dörrar och trängt sig in i vartenda mediehus känner jag i alla fall personligen att det är ganska skönt att få ett break. Att få landa i det som varit. 

Tänka tillbaka; minnas, glädjas och säkerligen också röras upp. Men jag lovar att hålla de där delarna för mig själv den här gången.

Liverpools säsong är över och de fakta jag tycker vi lutar oss mot när vi nu summerar säsongen är trots allt 76 inspelade poäng, 78 gjorda mål, ett pinnhål över Arsenal och två framför miljardsatsande Manchester United. Vi kniper också fjärdeplatsen som dukar upp för ett kval till Champions League och det är nu upp till varje spelare att visa att Liverpool är ett lag för den stora scenen och att play off-spelet är en ren petitess. Vi ska bara dit.

FSG har nu också lovat att spänna musklerna och här finns det knappast förtroendekapital för att svika en supporterskara över hela världen som nu förväntar sig spelare i Van Dijk- & Keita-klass, snarare än ännu en Rickie Lambert. Med all respekt för honom.

Jag har tidigare ifrågasatt deras intentioner och sommaren 2017 är den bästa chans de någonsin får att faktiskt slå mig på näsan och be mig att pipe down. För nu förtjänar både fans, managern och de nuvarande spelarna, som vi ska kunna fresta med att stanna i detta projekt, att vi menar allvar. Något annat har vi helt enkelt inte råd med.

Lyxen vi faktiskt vunnit genom att ha våra "ups and downs" är att egentligen ingen spelare avslutat säsongen i Luis Suarez-nivå med intressenter ståendes på kö för att locka över dem med stora sedelbuntar. Coutinho har varit en ryktenas man. Men med all respekt för både honom och Liverpool. Så är Barcelona absolut ett steg för stort redan idag. Och det tror jag även Katalanerna känner med tanke på att brassen fortsatt blandar och ger från match till match.

Däremot har vi en uppsjö av spelare som just nu balanserar på de sista trappstegen till den absoluta eliten och tillsammans med nämnde Coutinho tycker jag absolut att både Firmino, Mané, Lallana och Wijnaldum få räknas in i den kategorin. Skulle Jordan Henderson och Daniel Sturridge bli kvitt sina skadebekymmer är de också spelare för de största scenerna. 

Och om Emre Can är Emre Can anno 2017 istället för 2016 framöver kan han mycket väl utvecklas till att bli navet på såväl Liverpools som Tysklands innermittfält.

Backlinjen är fortfarande lagdelen som klarast lyser med sin frånvaro av stjärnglans och här står jag fast vid att det behövs både en mittback och vänsterback för att vi ska lyfta oss till en behaglig nivå.

Jag har flaggat för Ricardo Rodriguez flera gånger om som ett ypperligt vänsterbacksalternativ och när han nu verkar på väg att lämna Wolfsburg, med AC Milan som mest ryktade destination, borde det vara av yttersta intresse att förstöra den affären och locka schweizaren till Merseyside istället.

För FSG:s och Liverpools del tror jag att ett första namn på in-listan gärna hade fått presenterats så snart som bara möjligt. En tidig markering till vad vi vill och en boost till de fans som nog fortfarande inte helt vet hur man ska tugga i sig den fjärdeplats vi säkrade under säsongen.

Kvittot på vad den egentligen betydde vet vi ju först när det har kvalats klart. Och allt annat än ett kliv in i finrummet får därmed ses som ett fiasko. 

Men ska man tro det som skrivs och sägs från initierade källor känns det som att sommaren har fantastiskt mycket bra att bjuda. Känslan att vi kan bredda truppen med kvalitet och till syvende och sista blicka tillbaka på säsongen 2016/2017 som en markering av vart det tog fart mot nya höjder är stor och Jürgen Klopp har potentialen att växa ut till just den manager alla hoppades att han skulle bli när han signade under hösten 2015. 

En man med passion och engagemang vet vi redan att han är. Men det var minst lika mycket för hans kunnande att utveckla, förädla och skapa vinnare som han knöts till oss. Och det vore förbannat gött om vi skördat frukterna av de egenskaperna när vi sitter här igen om ett år. 

Och med den gångna säsongen i ryggen, med det spelmässiga toppar vi sannerligen bjöds på, och lärdomar på transfermarknaden är jag övertygad om att så faktiskt kan bli fallet. 

Men nu tar vi lite sommar. Eller rehab, som en fotbollssupporter även kan kalla det. 

Om ni vill höra mer om mina, och LFC-Poddens, tankar kring säsongen i helhet är veckans avsnitt en dedikerad säsongssummering där vi bl.a. utser Årets Mål, Årets Spelare och delar ut ris och ros i alla former! Lyssna direkt i spelaren nedan!



10 kommentarer

  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
Stöd våra sponsorer